staden
gjorde med henne.
hur hon blev.
och det gör mig
lite rädd.
hur vet jag att det inte
blir likadant
för mig?
jag vill inte bli
sån.
men sen tänker jag
att det kanske
är bättre
än att sakta låta småstaden
göra mig illa.
det är två veckor kvar
och jag vill inte vara
någonstans.
kanske bara på ett
kafé.
kanske
såhär:
3 kommentarer:
Eller på Siesta imorgon? Bara vara, skita i allt som händer (utanför festivalen), det vore väl nåt??
Kram
LÄNGTAR EFTER DIG!
Det
hade varit underbart.
Glömma allt.
Åh, jajaja!
Skicka en kommentar