i'm så jävla jävla sorry i love you förlåt

äsch.
ikväll orkar jag
inte ens
skriva om dig.

så jag tänkte
skriva
om vad jag gjort
ni vet
som omväxling.

idag har jag:

1. sovit länge
2. blivit väckt av
hysterisk moster som ringer
3. ätit värsta goda frullen
(mamma snäll och köper
valnötsbröd till mig)
4. gett mig ut och sprungit
trots bakfylla och
allmänt elände
5. tecknat i ungefär tre
minuter
6. gått på kamerapromenad
7. skickat neurotiska sms
till lisfis.
8. spenderat lite tid på msn
för att förklara
för lisfis
att jag inte alls håller på att
dö utan bara
är lite
allmänt drama queen sådär.
9. slötittat på sagan om konungens återkomst
och nördat ner mig totalt.

otroligt värd dag.
mitt liv är
så meningsfullt.

lite så
att jag önskar
att jag skrev om dig
istället.

men nu gör jag
ju inte det.

det finns ett ord för vad jag lider av

magnetiska fält

jag kom på
häromdagen.
när han
fortfarande inte
hört av sig.

att vi är som
varenda
magnetic fields-låt
i min
spellista.

hela vår
nästanpålåtsasrelation.
som väl inte är.

det är sant.

såhär:

1. the trouble i've been looking for
2. all my little words
3. the desperate things you made me do
4. the way you say good-night
5. when my boy walks down the street
6. the night you can't remember
7. nothing matters when we're dancing
8. come back from san fransisco
9. falling in love with the wolfboy
10. kiss me like you mean it
11. i'm sorry i love you
12. all you ever do is walk away
13. i don't want to get over you

young and insane
borde
ha varit med
också.

men ni fattar.

jazzhuset II

någon random
rökrumskille
frågar
om jag vill följa med
hem.

jag säger nej.
jag säger att jag
vill sova.

och jag går
de tunga stegen.
till en port
och jag undrar tyst
för mig själv
medan jag ringer på
och väcker
varför jag inte bara kan
ta mig samman.

ta mig samman och
vara en del
av två.
varför jag envist
tvingar ensamheten
på mig själv.

och det är
fortfarande lättare
att få
hångla
än att leka
kurragömma.
varför?

mmmm

m,,mm.
¨hjaszzhuset.
jag är ingte allsd full.
¨fast lite.
nujävlarrr.

don't fall in love with me yet

jag förstår inte
hur du
kan ha missat
varje
varningsskylt
jag någonsin satte upp.

alla trekanter
runt
mitt hus.

stoppskylten
som jag
gömt
under sängen.
att ta fram när
du är
som mest sårbar.

att krossa
dig med.

för sån är jag.
och du
kommer förstå det
alldeles försent.

bittersjukan

ibland
händer det att
jag får
en släng
av bittersjuka.

det måste vara
inflammation i luften.

ganska allvarlig
sjukdom
skulle jag tro.
sprider sig som cancer
fast mellan
människor istället
för celler.

ni är säkert
också
drabbade.
bittersjuka är
regel snarare än
undantag.
grattis.

en förgiftningsprocess.
en själssjukdom.

ungefär såhär:

bitterhetens mål är
viljan.
problemet är att man slutar
växa.
inombords.

man gör allt man
brukar och ska.
går till jobbet.
ser på tv.
skaffar barn och
klagar på kollektivtrafiken.

men det sker
utan större inre
själsrörelse.

alla passioner
tappar man på vägen.
och
efter ett tag
är den sjuka helt viljelös.

man vill varken dö
eller leva.

jag menar inte
att jag är
kroniskt bitter.
jag har alltid varit
en periodare.

(eller så är det bara
morfin
i mina sinnen)

somnar om och vaknar igen

igår blev inte
riktigt
som planerat.

stötte på Åsa.
som jag inte sett
sen nyår -07.

fint
var det.

tills jag blev
alldeles
för full och varm.

tills jag
raglade hem.

tills jag kom ihåg
att jag
inte ätit sen 12.
på dagen, ja.

kom hem.
somnade direkt.
vaknar.
SKITHUNGRIG.

bästa frukosten
på länge.

nej.
nu ska jag packa
och åka.
till Hjo.

är tillbaka
på tisdag sent.

tygpåse

stirrar
på en tygpåse.
stirrar i tjugo minuter.
tygpåse.

undrar om
det är så det ska
vara.
eller om
det är så det ska
kännas.

antagligen.

fanskapsjävlahelvetesfan

det är en väldigt
typisk
dag.

jag går en promenad
och
blir asförbannad
eftersom jag har
tid
att tänka och väljer
att tänka.

och så tänker jag
på sånt som
jag vet
gör mig asförbannad.
snubblar
på en
motherfuckingjävlafanskapspinne.

svär lite åt pinnen.
"motherfuckingjävlafanskapsfan"
och
"pinnjävel"
svär jag.

jag kommer hem
(fortfarande asförbannad)
och vill sätta på
kaffe.
kaffet slut.
hittar ett nytt paket
och börjar hälla
i behållaren.

tappar paketet och ser
hur allt jävla kaffe
sprider sig.
från diskbänken
ner
till golvet och
kaffekaffekaffeöverallt.

svär lite åt kaffet.
"motherfuckingjävlafanskapskaffefan"
och
"kukkaffe"
och
"jävlajävelskaffe".

telefonen ringer.
kollar vem.
orkar inte svara för
jag orkar inte.
för att jag bara
snubblar
och spiller.

men jag tror nog
att kvällen
blir topp.

grannar

våra kära grannar
har besök.
långväga sådant
låter det som.

från USA.

de sitter och äter
på baksidan.
under mitt fönster.
jag hör ALLT.

de pratar vin.
de säger saker som:
"wine is very smoooooth"
och
"i know this delicious red wine!"
och
"did you know that it's GOOD
for you to drink a glass
of wine a day?"

jag stänger mitt
fönster.

musikknark

vi diskuterade
musik.

känsligt ämne
tänker ni.
tänkte jag.

speciellt eftersom
han sysslar
lite med det där.

jag förklarade att
jag använder
musik som medicin.
att jag nästansom
knarkar
musik.

lite ångest:
en tablett placebo.

lite kanintesittastill:
en tablett firekites.

lite fanvadvilljagmedmittliv:
en tablett jakob hellman.

lite putmeoutofmyjävlalidande:
en tablett jonathan johansson.

till exempel.

tror han tyckte
att det var
konstigt.

men om man
tänker efter
så är det
vanlig
jävla
logik.

faktiskt.

eller så
har jag
ingenjävlaaning
om vad jag
snackar om.

(ungefär såhär)

making up, faking up stories

någon frågade
om
jag hittar på.
ja, det jag
skriver
alltså.

och svaret:

nej.
för det mesta
gör jag inte det.

ärligt talat
nästan aldrig.

det är bara mitt
sätt
att se saker.
att återberätta.

mitt liv är ganska
tråkigt.
saker är sällan
sådär vackra.

ni vet
tappaandanförlorasigsjälv.
så man måste
skapa det.

faktiskt.

åh.
på tisdag
ska jag hämta dessa
hos optikern:


Är man inte
naturligt intelligent
får man
anstränga sig lite mer.

munspel

hittade min farfars
gamla munspel
idag.
ett fint.
i silver.

jag fick det när
han dog.

när jag var liten
brukade jag sätta mig
i hans knä.
och han försökte
lära mig.
hur man spelar
munspel.

han brukade stryka
mitt hår.
säga att jag var
en naturbegåvning.

och farmor
serverade hallonsaft.

minns fortfarande
hur man gör.
hur man spelar
munspel.

i'm wide awake it's morning

intensivt
ligger jag och försöker
radera
ett minne.
nattens minne.

han ligger så tätt
inpå
med sin näsa
i den där gropen
ovanför mitt nyckelben.
hans andetag blir
kondens.

fukten som rinner
lite som en
bäck
ner mellan mina bröst
och
neråt
neråt
neråt.

bildar en sjö
i min
navel.

allt detta
känner jag och jag
ser att det blir
morgon.
klarvaken.

lidande.

för att jag kan
vinna
men vågar inte.

damaris

way out west
är över.
det var bra.

andades in
djupt
och blev glad
och jag vet
att även om det var
en falsk glädje
så var den
otroligt
välbehövlig.

och jag vet
att det bara blir
än värre att
komma ner eller tillbaks.
från den där
skimrande
glittrande
fantastiska världen.

tur då.
att festivaler är
en enda lång
verklighetsflykt
och att man kan
döva
det fulagråverkliga
som smyger fram
efter ett tag
med
kvalitetsmusik.

idag
är det fulagråverkliga
verkligen här.
jag får leva med det.
helt enkelt.

118100 (ett)

jag:
"alla mina plåster
är slut
och mitt hjärta gick
precis sönder.
hur akutlaga?"

118100:
"hejsan!
man kan alltid
pröva
med klister.
annars brukar fint
sällskap
och god mat hjälpa
lite."

åh.
suck.

parkhäng

pööördey

ikväll
gör det jävligt
ont.

ikväll orkar
jag inte.

och det är väl
OK
tänker jag.
att inte alltid
orka.

men lilla lilla
rösten
i bakhuvudet viskar
och skriker:
vavarejasava?
VAVAREJASA?!
sajaintedekanskeva?

ignorerar.
försöker underhålla
mig själv.

det finns en
skön tjej.
hon är förjävla
härlig.

hon kan få
mig att skratta.

repeat:

det är OK

spritsmak
när han kysser
mig.

det är väldigt
sent
att ändra sig.

(kom och ta vad
du vill ha
du får precis vad
du vill ha)

tio pojkar tio namn

när du läste
trodde du då att jag skrev
om dig?
att det var du?

började ditt hjärta slå
lite fortare?
blev du lite yr?
varm?
pirrade det till i din
mage?

högg det till i dig
när du sedan frågade mig
och jag sa nej?
när jag sa att det var
någon annan
blev du besviken?

eller du...
det spelar ingen roll.
svara inte.
för jag bryr mig nog
inte alls.

lördag i stan

träffar mamma och
pappa.
efter jobbet.
vi dricker rosévin.

mamma blir
litepåkanelensåattsäga.

pappa säger:
"Jag får så ont i mina
lilltåar av skorna."

herregud.
lilltåar.

jag skäms inte ens
litegrann.
tycker att de
är tuffast
i världen nästan.

fin kväll.

topp 3 roligaste elin-moments

1.
lisas fest i ettan
på gymnasiet
och elin försökte
hoppa
från lisas
balkong
på andra våningen.

hon hade för
tajta
jeans och
kunde därför inte
klättra över
räcket.

2.
lisas fest i ettan
på gymnasiet
och elin
som efter det
misslyckade hoppet
hämtar en
osthyvel
och deklarerar att
hon minsann
ska skära halsen av sig.

3.
i en skum lägenhet
i bergsjön
och elin har lurat i någon
att hon är
judinna.
när de ska ligga
försöker han komma in
bakvägen
såattsäga.
elin:
"ska jag köra upp
en gurka
i din anal kanske?
va? ska jag det?"

de beställer en taxi
åt oss
och vi åker hem.

parentes.
det är tur
att man kan skratta
åt det.
såhär i efterhand.
i en park i stan
till exempel.
slut på parentes.

dagbok III

"klockan tjugotvå tjugsju onsdagen den tjugosjätte i tionde tvåtusenfem

vägde mig 22 gånger. mådde illa. spydde. förstår inte varför jag står still. fortfarande. och alla gånger visade vågen samma sak. samma förnedrande jävla siffra. samma 46,8. det kanske hade känts mer okej om det var 46,5 istället. jag har försökt allt. idag har jag tränat och promenerat. ändå hade inte siffrorna ändrats.

jag var i skolan lite tidigare idag, för jag hade utvecklingssamtal med annika. det gick sådär. hon pratade inte så mycket om själva skolan, utan mer om mitt mående. jag tror inte vi gick igenom ett enda ämne. däremot ville hon veta allt om hur jag tänkte och kände och mådde. ljög. såklart.
sen pluggade jag matte med natalie och sara i 2,5 timme. jag tror att jag blev lite klokare i alla fall. egentligen borde jag ha skrivit min krönika också. men nej. allt är jävligt stressigt just nu.
till imorgon har jag tyskaprov, en inlämning om SR och radio city, en inlämning om GT och svenska läsläxa. jag HINNER INTE. visst, tyskan kan jag skita i, kan allt ändå (tack tyska skolan), men jag har inte ens hunnit klart med en av inlämningarna. jag bryter ihop. hur i helvete ska jag hinna träna också? kommer lägga på mig som fan. SOM FAN. jag kommer bli fet och äcklig. det blir 500 situps ikväll, tror jag. för att vara säker, liksom.

O.C. var otextad idag. lite omväxling, sådär.

pratade med elin. hon, jag och lisa ska träffas på fredag och fika på vasa, antagligen. jag lovar att vara nyttig. bara kaffe.

måste snart sova. hinna situps. lyssnar på bowie i mina stora lurar. de kliar och jag är lat och försöker klia tillbaka med pennan.

situps: 550."

obviously something's gotta be done

okej.
jag ska till
way out west
hörrni.

och ikväll.
det är ju torsdag.
så jag kommer
vara
där jag brukar.
i rökrummet på
jazzhuset.

laddar med
backstreet boys
och
spice girls.

(det finns en låt
som jag vill att ni ska
höra, men jag hittar
den fan inte
så ni får nöja er
med denna)

fulsnygg

och du kan inte
fånga mig.

och jag vill inte
fånga dig.

parentes.
det händer ibland
när jag är
full
att jag skriker

"RÖRMEJINTEDÅRÅ"

även om
ingen är i närheten.

men
när någon kysser
min hand
säger jag ingenting.
slut på parentes.

irritation

något som alltid
har irriterat
lite som tvål i ett
papercut
är när folk tror sig
veta
vad jag tycker om.

egentligen
är det inte alls det som
irriterar.
det som retar mig
är när de har
rätt.

"det här
kommer du gilla."

och direkt
i ren jävla protest
tänker jag:

"detkommerjaginteallsdetsådetsåfaktiskt"

men så
lyssnar/tittar/provar/läser
jag.
och hatar mig själv lite
för att jag gillar.

alla vill ha hela världen

idag
på jobbet
flög det in en fågel.

jag försökte få
ut den.
den flög in i ett
fönster.
ryckte till.
dödsryckningar.
knäckt nacke
kanske.
sprattlade till och
blev stilla.

mitt dåliga samvete
gör ont.
som ett skavsår
eller
som tusen nålar.
fast i hjärtat
då.

svär över
att alla plåster är
slut.
igen.

bob hansson skrev:

bitterhet är en stelnad
fågel
vars vingar fryses
och gång på gång ramlar
ner från himlen
och in i din hjärna.

dåligt samvete är
en död fågel som man
skyfflar ut
på gatan
med en goddamn
sopborste.

they say you've got to stay hungry

idag
på jobbet
kom det in en tjej
som gick på
mitt gymnasium.

hon sa:
"hej vendela. jobbar du här?"

jag tittade lite på
henne.
visste inte alls.
blev sådär pinsamt.
när jag inte visste vem
hon var.

så jag svarade:
"ja."

för det gör jag ju.

och igår fick jag
en vattenmelon
från
italien.

den väger 15 kilo
och får inte
plats i
kylen.
det ni.

jag kommer kunna
leva
på vattenmelon
ett tag.
mmm.

tillägg 23:51

jag kan absolut
inte
äta mer vattenmelon
nu.
kanske sälja
resten.
kanske på e-bay.

14 kilo italiensk
vattenmelon
säljes till
högstbjudande.

ett litet hjärta
något trasigt
(plåster medkommer dock)
säljes till
högstbjudande.

grabbing today because tomorrow is too far away

min kusin ligger på
sjukhuset.
hans arm är mos.

idag hälsade jag
på honom.

han berättade
att när jag var liten
och
lasermannen var i farten
(jag var väl 4 år då)
brukade jag be mamma
ringa honom
och jag hade gråtit
varit hysterisk
otröstlig.

för jag var så rädd
att den där
lasermannen skulle
skjuta min kusin.

jag ville inte att
han skulle
gå ut.
jag fick honom att
lova
att inte gå ut.

han sa att det var

guld.

sen bjöd han på

marlboro lights.

(kusin)