intensivt
ligger jag och försöker
radera
ett minne.
nattens minne.
han ligger så tätt
inpå
med sin näsa
i den där gropen
ovanför mitt nyckelben.
hans andetag blir
kondens.
fukten som rinner
lite som en
bäck
ner mellan mina bröst
och
neråt
neråt
neråt.
bildar en sjö
i min
navel.
allt detta
känner jag och jag
ser att det blir
morgon.
klarvaken.
lidande.
för att jag kan
vinna
men vågar inte.
söndag 16 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
tack :) din blogg var inte så dum den heller!
Skicka en kommentar