konversation

vendela säger:
öööööh.

elin säger:
öööh?

vendela säger:
öööööh.

elin säger:
öööh

vendela säger:
haha
ööööh.

elin säger:
ööööh

vendela säger:
öööööööh

elin säger:
ööööööööööööööööööööööööööööhl

vendela säger:
hahaha
läget?

bagatelle

första dagen på
jobbet.
nervös som fan.
tom utavbarahelvete.

bjuds på en kaffe.
går igenom uppgifter
och får kläder.

börjar jobba.
lär mig kassan.
svårt.
får hjälp av de andra
tjejerna
jättemycket hela tiden.

tycker redan att
de är
fantastiska.

det var ett tag sedan
jag kände mig
uppskattad.

får 18 kronor i
dricks
av tjejerna.

tappar nästan ett
glas.
räddar.

serverar italiensk
jävla glass.
till danska jävla
turister.

sex timmars jobb.
noll minuters
sittanerochtadetlugnt.

kommer nog
trivas.

kaffe.
latte.
cappuccino.
moccachino.
jagharingenjävlaaningvilkenknappjagskatryckapåhär-cino.

ikväll ska jag bara
kedjeröka.
och lyssna på
jonathan johansson.

kanske en himmel blå...

...ovanför
himmel grå.

det är tisdag och jag
kan inte minnas
när en
sådan kändes så
bra som
idag.

för i posten:
OK, ge mig timmarna.

på repeat
mitt livs soundtrack:
väntar.

och inte mycket
kan få mig att bli så
lycklig
som nya
olästa böcker.

doktor Glas
allt
kärlek hur fan gör man?
hey dolly.
jag tror jag är kär.

kanske en himmel blå
ovanför himmel grå.

topp 3

saker jag gillar:

1. träningsvärk

2. när man står i rökrummet
på jazzhuset och inte ens hinner
leta
efter tändaren förrän
det knäpper till
och man har sisådär
fyra
lågor framför sig.

3. att tappa upp ett bad
på natten.

nu är jag så
äckligt
mätt.
försöker
ÖVERTALA
magen att inte
spricka.

"snälla mage
sprick inte."

ont-i-magen-mätt.

lägga-sig-på-golvet-mätt.

livrädd med stil

jag är livrädd.
LIVRÄDD.

jag kom precis hem
från min faster
som
bjöd på middag
(misstänker ett samtal
från italien, min mamma).

det är inte långt att gå.
men vid bron
märker jag
att någon går bakom mig.
jag blir inte rädd
förrän jag inser
att mannen anpassar sitt
tempo
efter mitt.

jag ökar takten
för
att liksom...
testa.

han ökar sin takt.
är alldeles för nära mig.
jag ökar och ökar
och han hänger på.

jag inser
att jag inte har någon
hårspray med mig.
inget självförsvar.

tänker att om jag börjar
springa
nu
så kommer han hinna ifatt.
han kommer vinna.

mitt hjärta slår
minst
120 slag per sekund.
PER SEKUND.

förstår att han
lär hoppa på mig
vid dungen.
att jag kommer behöva
SPRINGASOMFAN.

plockar upp nycklarna.
gör mig beredd.
och vid dungen
SPRINGERJAGSOMFAN.

han springer efter.
såklart.

jag har aldrig sprungit
så fort.
i hela mitt liv
har jag aldrig sprungit
så fort.

hinner precis låsa dörren
efter att ha fumlat
med nyckeln.

rusar upp på
andra våningen.
lägger mig på golvet.
tror att hjärtat ska
banka sig rakt ut ur mitt
bröst.

efter fem minuter
när jag lugnat ner mig
något
går jag fram till fönstret.
han står kvar.

efter sisådär
10 minuter har han gått.

men jag är
fortfarande
livrädd.
med stil såklart.

spela död

jag orkar inte
blogga.
jag orkar inte
blogga.
jag orkar inte
blogga.
JAG ORKAR INTE
BLOGGA.

lägger mig på golvet.
spelar död.
återkommer
imorgon.

dagbok II

"klockan tjugotvå trettionio, torsdagen den nittonde i första tvåtusensex

43,2 kg.
jag har haft en extremt krävande dag. jag åt ingenting förrän vid middagen. efter den åt jag två apelsiner. mådde skit.
och jag har druckit kanske tre liter vatten med äppelcidervinäger.

vi hade svenskaprov idag, renässansen. kändes sådär. jag tror att jag svarade på allt, men jag kunde inte riktigt koncentrera mig. drömmen jag hade inatt tog upp det mesta av min tankeverksamhet. ännu en självmordsdröm, den andra på två veckor nu. hur analyserar man det. hur analyserar man något överhuvudtaget?

gick hem från skolan. från mölndal till sannegårdshamnen som vanligt. det regnade. och min väska var alldeles för tung. det tog mig nästan två timmar. åt middag, sen gick jag och tränade. ett step-pass idag. det var tungt, och jag är så trött nu. så jävla trött.

var hos BUP igår med mamma och pappa. möte med överläkaren och psyktanten, och det blev bestämt att jag ska läggas in på måndag. jag vill inte, men jag var alltör trött för att säga emot den jävla ninni hjalmers. det går ändå inte.
de kan ändå inte göra något. de kan inte sätta en slang i näsan på mig och förvänta sig att jag ska ligga still tills jag blivit tillräckligt stor. de kan inte göra så.

(jag känner mig som en placebolåt, valfri)"

tvestjärtsvän

jag provade aldrig
kaffe + mjölk.

men
jag har fått en
ny vän.
vi brukar ha
nattdejter på terassen.

hon brukar sitta
på mitt
askfat
och vänta på mig.

tre nätter i rad.
jag vet inte
så mycket om henne
än.
men hon är väldigt
lik
en tvestjärt.

våra möten är ganska
korta.
jag tänder min cigg.
säger
"hej tvestjärten"
och hon brukar fråga
hur min dag
har varit.

jag berättar.
frågar henne detsamma.

oftast rycker hon bara
på sina små
antenner
och säger:
"äh, du vet..."

och jag nickar.

kaffe + mjölk

jag fick sån
lust
att prova
kaffe + mjölk
imorgon.

brukar dricka
svartsvartsvart.

sen blev jag rädd.
tänkte att
det kanske är jättegott
iallafall.
de flesta dricker ju det.
kaffe + mjölk.

tänk om det är så
gott
att jag inte kommer vilja
dricka
svartsvartsvart
längre?

det är bara klockan
01:09
som man tänker så.

isolering

idag:

sitter på terassen
och lyssnar
på båtarna som
rullar in.

pratar inte med
någon.

men.
läser american psycho.
röker emellanåt.
mår ganska
bra.

oförskämt bra
kanske man skulle kunna
säga.

sen börjar det
regna.

huvudstupa hjärtat först

jag har funderat
lite.

hur kunde jag blinka
när han var i
närheten?

jag borde ha
tagit tillvara på
varenda nanosekund.

tryckt på REC.
spelat in.
SAVE.
och nu PLAY.

en egen film att se
när jag vill.
så ofta jag vill.

han var ju
min.

i en timma och
trettiotvå minuter
var han
min.

(det hade blivit en
fantastiskt bra film)

gener och anlag

luckies och slottskogen

igår köpte jag
två paket
luckies.

de tog slut.
ganska jävla fort.

"det blir väl så"
tänker jag
när jag får gå hem
från vågmästareplatsen
med bara en
cigg kvar.
klockan halv fyra.

och lyssnar på
jakob hellman.
och lyssnar på
martha wainwright.
och lyssnar på
jonathan johansson.

kommer hem.
spyr.
somnar mot duschen.

bra kväll.

nu:
till affär.
mer luckies.

(kom igen, ta en. jag vet att ni vill)

takterass

har ett helt
hus
för mig själv.

det kommer bli
tre
fantastiska veckor.

idag
ska jag dricka vin
på takterassen
med elin.
mmm.

och jag är nybadad.
fräsch.

och jag är väldigt
levande.

och det kommer nog
regna.
fan.

jävla spårvagn

jag höll på att bli
överkörd
av en jävla spårvagn.

(minns att lisa sa
att det finns
inget mer förnedrande
än
att som
göteborgare
bli påkörd av en vagn)

i vilket fall...
jag var två centimeter
från döden.

jag kände ingenting.
jag blev inte rädd.

jag RYCKTE PÅ AXLARNA
FÖRIHELVETE.

börjar tro att
det kanske
möjligtvis kan vara
något fel
på mig.

jag blev mer rädd för
reaktionen
än för själva händelsen.

jag hann
hoppa tillbaka
upp på trottoaren.
folk skrek till
i onödan.

ska sluta skrämma
mig själv
så jävla ofta.

jävla spårvagn.

dagbok

"klockan tjugotvå femtionio, lördagen den första i tionde tvåtusenfem

50,4 kg. och jag har ätit så fruktansvärt mycket idag. haft ont i magen sedan efter middagen.
frukost: 1 kopp lättyoughurt
lunch: 1/2 skål tomatsoppa (lågkalori)
middag: kycklingsallad, 1 knäckemacka utan smör
övrigt: 2 koppar kaffe, 1/2 muffin (åhgudjagdör!)

mår så jävla illa. fick inte upp något heller. inte NÅGONTING. jag är så jävla äcklig. gjorde 300 situps, 100 rygglyft och 100 situps nu ikväll. ska snart sätta igång med hantlarna också. kass penna...

idag har jag inte gjort ett dugg. ljög för familjen om att jag skulle träffa linnéa i stan, för jag ville inte följa med ut med båten. behövde vara ifred. jag är glad att jag inte hetsåt. städade övervåningen, dammsög och dammtorkade. herregud, jag har inget liv överhuvudtaget.

mamma och jag har bråkat igen. hon tjatar om att det inte bara är mig det är synd om och att hela familjen påverkas av mina problem. mat hit, våg dit. nu har mamma visst högt blodtryck också. jag blir så trött på det här. känner mig så självisk. och alla tjatar.

nu fick jag sms från johan, men jag kan inte svara för jag har inga pengar på min mobil. hade behövt promenera, känner mig lat. men imorgon är det dans, och jag var ju inte där förra veckan. kommer få ta igen massor. det kommer gå åt helvete. och på onsdag har jag funk-passet. jag slipper äta på hela den dagen, fantastiskt."

att göra fel

nu säger de
att jag slutat prata
igen.

jag sjunger istället.

(när jag vet att ingen hör)

och tydligen gör jag
alldeles
för tvära kast.

jag får panik
när jag gör fel och
när allt blir
fel.
när jag försöker
och vill
göra rätt.

jag tycker att jag
hör av mig
ganska jävla ofta.
svaren är
sporadiska.

jag orkar inte.
suck.

portrait painters

och
jag är inne i en
porträttperiod.

är klar med ett
självporträtt.

påbörjat ett på
pappa
ett på håkan
ett på syster
och tre till.
tre hemliga.

det går ömsom bra
ömsom åt helvete.

kanske för det mesta
åt helvete.

kanske såhär:

man vill va hög när man är ung

det är fint
att han försöker.
men
det kommer liksom
inte hända.

jag saknar någon
lite
för mycket
just nu.

ska jag vara helt
ärlig
så finns det många
på min lista
över saknade.

jag gick hem från
stan inatt.

klockan 04:23

tänkte att
"nu blir jag våldtagen
på riktigt"
med westlife
på iPod.

blev inte
våldtagen.
bra.

hallondaiquiri

jag har en tendens
att överskatta
mina egna förmågor.

till exempel dethär
med
elvispar.
det är inte så enkelt
som man
luras att tro.

idag skulle jag blanda
ascoola
skitgoda
hallondaiquiris till
systers 18-årsfest.

resultat:
hallondaiquiri i
hela jävla
köket.

hallondaiquiri
över hela jävla
mig.

det som fanns
kvar
i skålen
räckte till en
drink.

den tog jag själv.
i ren protest.
den var jävligt god.
och jag kände mig sjukt
förtjänt av den.
sådetså.

brevet. regnet.

jag skrev ett brev
och
tanken var att jag skulle
posta det.
penna mot papper.
ord.
ord överfuckingallt.


kuvert
adress
frimärke.


fönstret.
gbg-regn.


jag såg hur
regnet
skulle blöta upp pappret
sudda ut orden.


tanken jag hade
briserade.


jag gick hem
och
"fan, det var ju viktigt.
ett viktigt brev."


lade det längst ner
i lådan
som har hans namn i
versaler
på locket.


(ja, jag vet
att regnet bara var en
dålig ursäkt)

you're not the only one with issues!

åh gud.
jag tror jag
dör.

katharsis

det är ganska
typiskt
mig.

alltså
ett plötsligt infall
fick mig att
ringa en före detta
älskare.

älskare 2
på den tiden.
en av alla dem jag
aldrig vaknat
med.

älskare 2 blev
lite för
känslomässigt involverad.
så jag gjorde som
jag brukar.
slutade höra av mig.

men igår.
bekräftelsebehovet höll
liksom på att
äta upp mig och
jag behövde
någon.

ni vet.
man orkar inte
leta efter någon ny
och
man har tröttnat på
det man har.

det var oundvikligt.
vi möttes i
stan.
vi promenerade.
vi pratade ut.
vi gick hem till honom
och låg lite.

sen jävlar.

jag ville hem
så
jag reste mig för
att gå.
han blev vansinnig.
påstod att jag var
"totalt jävla känslokall"
och jag försökte
sansat
förklara för honom att
det inte är så.

det är bara det att jag
inte har
känslor
för honom.

jag tror det är dags
att stryka
älskare 2 från
min lista.
jag tror att det är dags
att hitta en ny
älskare 2.

Herrejisses.

han sa: du är bra men, du är bara en

det är en såndär
smärta
som inte riktigt går
att placera.
för det gör egentligen
inte ont.
det känns bara konstigt
inuti.
i magen.

ikväll känner jag mig
ensam
otillräcklig
FEL.
liksom oduglig.
och det kanske inte
försvinner.

parantes.
Jag insåg att jag är
ett snedsteg
som hon är för artig
för att skratta
åt.

eller så överdriver jag
bara.
slut parantes.

när ni gett dom våld, ska vi ge er kärlek

jag drömde att jag
kände honom.
att jag visste allt
om honom.

att hans första cykel var
blå.
att han svimmade
hos skolsyster en gång
när han var
nio.
att han hade affischer
på drömhus och orup i sitt
pojkrum.

och jag kände till
historien bakom varje
ärr.

jag kunde blunda och följa
de blå bäckarna
som korsade varandra
på hans
underarmar.
jag var familjär med
varenda muskel.
visste precis vart varje
födelsemärke
fanns.

jag kunde avsluta
alla
hans meningar
och jag visste vilken
del av tidningen
han helst läste
först.

jag kände alla hans
humörsvängningar som en
stöt genom mig
och mitt eget humör
följde oftast
hans.

vi hade en perfekt
balans.

jag vaknade och
var lycklig.
tills jag kom på
att det är ju inte riktigt
så.

jag gick upp och
åt en knäckemacka.

var greta garbo gay?

alltså.
jag åker in till stan
och
har inte träffat henne
på minst
ett år.
minst.

och allt blir så bra.
vi parkhänger.
vi går till Flygarns.
beställer två öl
och
tequila (jävla tequila).

sen drar vi till
gretas.
gayklubb.

men påväg dit
arm i arm
kommer det fram ett gäng.
skåningar.
som vill ha pengar
för att strippa.
för att någon ska gifta sig.

vi har fjorton kronor.
någon drar på musik på
mobilen.
skåningen strippar.
vi skrattar.
herregud, östra hamngatan!
vad gör du med folk?

jävla vasaplatsen

tanken var hela tiden
att jag skulle
hem.
när jag väntade på
bussen.
jag ville verkligen
hem.

jag hade sagt hejdå
till alla
och jag hade gått
längs allén.
själv.

det var tio minuter
kvar.
någon satte sig bredvid
och frågade
om vi kanske hade varit
på samma ställe
ikväll.

det hade vi.

vi pratar och jag missar
min buss.
vi åker hem till honom.
pratar.
ligger.
och bäst av allt
vi gör det
utan att någonsin presentera
oss.

på morgonen
sätter han på bright eyes
ger mig en skjorta
och kaffe.
vi röker på hans balkong.
han
säger att jag gärna får
stanna
om jag vill.

men.
jag stannade kvar
hela natten.

trots att tanken var
att jag
skulle hem.

och vi bestämde att
vi inte
på något sätt
skulle försöka kontakta
varandra.
ses vi igen så
ses vi.

och egentligen vet jag
att jag behöver
fler som är som han
i mitt liv.

staden

staden känns
tom.
jättetom faktiskt.
jom om den
saknar något
eller kanske snarare
någon.

i ren självbevarelsedrift
försöker jag
ignorera det istället.
tänker att
staden är jättefull av folk.
det är bara
fel sorts folk.

tar en tur ut på
havet.

eller låser in
mig.

kaffe

av ren lathet
ansåg jag att det var
för varmt
för att springa ikväll.

så
jag tänkte promenera
hem istället.
när jag kommit
över
göta älv-bron och förbi
det som var båtskjul
det som brann upp
för någon vecka sedan
mötte jag
en sms:ande cyklist.

kul
tänkte jag.
skickligt av honom.
sen cyklade han
rätt in i
en
lyktstolpe.
slog sig ganska illa.
blödde
på sitt knä.

jag hade plåster.

nu
ska jag försöka samla ihop
mina tankar.
lägga dem i en
ask.
stänga.
kanske öppna den
en dag
när allt känns förjävligt.

koppar kaffe: 6

hungrig är jag
också.

nattpromenader

åkt båt.
varit på en nästan
öde ö.
åkt mer båt.
väntat.
hängt på frank's lite.
gått på bio.
skrattat.
väntat.

gått lång nattpromenad
med ipod.
blivit stoppad av
en man.

"du vet väl att du kan bli
våldtagen
om du är ute och går sådär."

jag svarade:

"men är det meningen att jag
ska sitta inomhus
bara för att
jag är tjej?"

det bör tilläggas
att jag är ute
och nattpromenerar
relativt ofta.
och mina personliga
erfarenheter
säger mig att det knappast
är farligare
än ett släktkalas.
snarare tvärtom.