överkörd
av en jävla spårvagn.
(minns att lisa sa
att det finns
inget mer förnedrande
än
att som
göteborgare
bli påkörd av en vagn)
i vilket fall...
jag var två centimeter
från döden.
jag kände ingenting.
jag blev inte rädd.
jag RYCKTE PÅ AXLARNA
FÖRIHELVETE.
börjar tro att
det kanske
möjligtvis kan vara
något fel
på mig.
jag blev mer rädd för
reaktionen
än för själva händelsen.
jag hann
hoppa tillbaka
upp på trottoaren.
folk skrek till
i onödan.
ska sluta skrämma
mig själv
så jävla ofta.
jävla spårvagn.
4 kommentarer:
fy vad hemskt!
"[...] plötsligt hamnar man väl under en spårvagn, för vasastan är som chinatown"
J: precis så tänkte jag. När jag hoppat upp på trottoaren igen. Herrejisses. Man är så gbg-skadad, egentligen. Att ens första tanke är ett Håkan-citat.
din blogg är fin. du är fin. och dina ord är fina. jag sitter mest här och säger: åååh.
Skicka en kommentar