Jag vet inte om jag
sagt det förut
men jag lever för komplimanger
(tänk inte: "Vilken
sorglig liten människa")
De kan verkligen få mig att
klara av dagen.
Jag är som en hundvalp
era komplimanger och
fina kommentarer är som
en hemkomst
efter en lång, ensam dag.
Nu. Kaffe och rökning
på solsidan.
torsdag 26 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag tror inte alls att du är en sorglig liten människa.
Du är mest bara liten. Som i kort, alltså. Petite, som fransmännen säger.
Äh, liten och söt. Så säger vi.
Skicka en kommentar