Jag kommer, ska bara leva lite till först

Just nu:
Jag vill aldrig mer
se en pensel
igen.

Och
alla jävla
människor som tror att
de kan titulera sig
konstnär
bara för att de anstränger
sig så hårt
när de försöker leva
upp till en
enligt mig
högst förlegad livsstil.

Låtsas hur mycket
ni vill.

Annars.
Ingenting, inte ett
ord.
Men ett äpple.
Grönt, såklart för
jag vägrar röda.

Och jag väntar
fortfarande på att snön
ska bli till
vattenpölar på gatorna
så att jag kan
få hoppa i
dem.

En kram skulle inte
skada.