som om hon
är den enda av oss
som lider
och mår dåligt
över dödsförhållandet.
alltid
som om hon
var den enda av oss.
jag har alldeles
för ont
i kroppen ikväll
för att
tillåta hjärtat att krampa.
som om träning
skulle hjälpa
ur ett långsiktigt
perspektiv.
tisdag 10 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
hey pytte. cheer up. nu sätter du på don't be sad och glömmer henne. tänk på något bra. kaffe eller så.
Tänk på estoccolomo! Tänk på alla schnygga män :) åhå, du måste berätta allt när du kommer tillbaka
Snälla, glöm mig inte.
Skicka en kommentar