trubbel

andra kaoskvällen
i rad.

jag börjar bli
fruktansvärt bra
på dehära.
ja, alltså.
kaos.

jag vet inte om
det är JAG
som skapar det.

kanske typ liksom ungefär
genom att
inte höra av mig
till folk.
och så vidare.

(novemberlöfte: skärp dig)

och jag är där.
och såklart
är han där.

tror han såg mig
först.

han tar tag i min
hand
svänger runt mig
kramar
pussar
fäster sina ögon i mina
lägger kinden mot
min.

river ner min
håruppsättning med
sin skäggstubb.

och hade jag
varit normal så
hade det väl
varit perfekt.

och hade han
varit normal så
hade det väl
varit perfekt.

men efter några
sekunder
är han borta.

och allt som är kvar
är ludd från
hans halsduk
på mina läppar.

ludd och förvirring.

och en liten tjej
som ser honom gå
med
någon annan.