fredag 16 oktober 2009

angst

ett sms
som utlöser
första ångestattacken

jagvetintehurlänge.

börjar med att
jag
hackar tänder.
sådär som när man
fryser ni vet.

försöker desperat
få tag i någon
att prata med.

ingeningeningen
som svarar.

tvingar mig själv
att skicka
ett sista hjälpmigförihelvete.

jag som tappar
kontrollen
över min kropp.
som bara skakar
och hyperventilerar.
något i bröstet gör
ont
och jag VET att det är
hjärtat
lilla lilla hjärtat som
till slut gått sönder av all sorg
och illamåendet
och yrseln
och reser jag mig upp så svimmar jag
eller dör kanske
och jag vill nog inte dö inte ikväll
snälla lilla hjärta orka pumpa
förfan ge inte upp
och inget av det här händer
mig längre
jag ser min kropp på golvet
och ser att den lider
kanske lägger den av nu men
varför sitter jag här och
ser på varför gör jag inget
jag kvävs ju
och kan inte benen bara
sluta skaka
snälla lilla kropp
lilla hjärtat.

och jag försöker
andas i en jävla fyrkant.
andas ut ångestfärg
andas in lugnfärg.
mäta på ångestskalan.

allt det där
som dom säger ska hjälpa.
försöker se lugnet
som en ljusboll
som sprider sig genom
kroppen
och åthelvetemeddethärjävlaskitsnacketjagdörju.

minns tabletter i lådan
och orkar kanske sträcka mig
och tar två
och väntar
väntar
väntar.

och jag dog inte
den här gången heller.

jag har bara
fruktansvärd träningsvärk
i benen.

3 kommentarer:

Petra sa...

åh. precis sådär är det ju för mig med. men du kan liksom sätta ord på saker. du beskriver så bra och får till intensiviteten, hur man tänker. allt det osammanhängande får du att bli förståeligt. skulle aldrig kunna det.
och det går att bli bättre från ångestsyndrom. jag har inga attacker alls i perioder. lycka till. och tack för att du skriver så bra och vackert och fint och sådär.

Lisa sa...

Men gumman då!! :(
Varför ringde du inte mig??!
Jag finns ju här! Hoppas att du vet det!
Massa kärlek till Dig! <3 :*

vendela sa...

petra: hemskt äre. men det går ju faktiskt att vara ångestattacksfri. faktiskt. sen borde man väl egentligen räkna med små återfall. men äsch.
och du. tack själv. för att du läser och är trevlig tjej.

lisa: tänkte nog inte så långt. och det var ganska illa. hade nog inte fått ur mig något vettigt alls. men vet ju att du finns och du är bra. puss.