jo.
eller alltså nej.
han somnade inte
i knät
den här gången.
jag kom dit
med min vinflaska
och allt kändes halvpepp.
han mötte mig
i dörren.
vi såg på fotbollen
och drack.
vi pratade och
drack.
vi såg på en film
och drack.
till slut kändes det
oundvikligt.
jag: men... alltså... vad VILL du
egentligen?
han: jag vill träffa dig och
jag vill prata med dig och
jag vill att du är kvar när jag
vaknar.
jag: fast... det går ju inte.
inte just nu.
han: är det fler än jag?
jag: ja. jo. alltså... ja.
vi låg.
han somnade.
Jag gick.
tände kvällens sista och
suckade lite över
min enfald.
torsdag 11 juni 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
you make evrything sound like poetry.
DU är poetry.
Skicka en kommentar