rockar den

förvånade rådjurs-looken.

varför ser man

aldrig klok ut?

nu ska jag

vara världens bästa

barnvakt.

äggen

det är så härligt

att ha något att säga

när en springer på

folk på stan.

så här brukar det

gå till:

går på stan.

ser någon jag känner

igen.

väntar tills personen

säger hej.

säger hej tillbaka.

sen säger personen alltid

vad gör du nuförtiden.

jag svarar

att jag äter ägg.

och det är ju

alldeles riktigt.

det är faktiskt det

enda jag gör.

äter ägg.

november

höst

och raggsockor

och kvarglömda cigaretter.

räknar

timmar.

minuter.

sekunder.

asken

om jag hade honom.

i en liten ask.

skulle jag bära den i

bröstfickan på min skjorta.

så nära hjärtat

det går att komma.

ldn

bytte gbg

mot ldn.

som att komma.

hem.

som att känna

igen sig.

jag mår alltid bra

i london.

engagemanget

har hittat något

att engagera mig i.

något konstruktivt.

något som kanske kan

ställas ut

till allmän beskådan.

problemet är

när jag engagerar mig

att jag gör det

så intensivt.

låser in mig.

hör inte av mig.

bara ritar

tills jag somnar

i soffan.

vaknar.

fortsätter.

glömmer äta.

glömmer tänka.

glömmer livet.

men i slutändan

kommer det något

gott ur allt

det där.

noll noll elva

jag känner mig

som ett sidospår

ikväll.

försöker att inte tänka

på det.

försöker fylla min tid.

med

rita

röka

dricka vin.

i sviterna

av en bra

helg.

och jag bara sitter

på soffkanten

och mår.

bra.

lugnet

kanske borde

hejda mig lite.

bara

njuta av att mina lakan

luktar lugn.

att jag är lugn.

kanske lugnare än

på många år.

definitivt lugnare

än future baby wife-perioden.

men aldrig så lugn

att jag kan sitta hemma

själv

två kvällar i rad.