vad är konst?

anonym skrev:
"vad är konst då vendela?
enligt dig?"

parentes
det finns inget korrekt svar
på den frågan.
och egentligen har det
kanske inte
så mycket att göra med mitt inlägg.
jag var mest bara
förbannad.
eller avundsjuk på
deras självförtroenden.
slut på parentes.

jag antog
eftersom personen faktiskt
bad mig utgå
ifrån mig själv
att jag får ganska fria
händer här.

innan jag börjar
vill jag bara tillägga att min
egentliga
ståndpunkt är att konst
är det man känner sig
attraherad
hänförd
äcklad
glad
ledsen
imponerad
fundersam
eller likgiltig av.
något som får dig att känna
någonting.
med andra ord
det kan vara precis
vad som helst.

personligen tycker jag
att det där
måleriet
känns ganska förlegat.
det måste verkligen
ge mig något
för att jag ska tycka att det är bra.

men
linn fernström
gillar jag.
anders virgil dejarv
är spännande.
gunnel wåhlstrands
tuschlaveringar är fantastiska.
och jag börjar lära mig
tycka om
edward hopper.

annars kan jag tycka
att bilder blir
mer intressanta när tekniker
blandas.

jag har en förkärlek för
blyerts
kol
och grafit.
jag gillar strukturen.

vem som har ritat/målat bilden
tagit fotot
gjort installationen
sprayat på väggen
tryckt litografi
spelar inte så stor roll.

det kan vara lika mycket konst
utan att personen
tragglat sig igenom en utbildning
på mejan
eller konstfack
eller valand.

fast
vad vet jag?

konst
borde vara ett fint ord
men för mig
har det blivit lite grått
lite trist.
ändå kan jag inte tänka mig
att leva utan den.

vad tilltalar dig?
för egentligen
är det ju
precis så enkelt.

said she loves to dance

jag är lite
hooked
på den här just nu:

magtröjor

när jag var ungefär
11-12 år
sa min dåvarande bästa vän
att hon tyckte
"det var så fult med
såna där tröjor som inte täcker
hela magen om
man var fet."

det var något om att
magen hängde över byxorna
och det var
äckligt.

jag mådde dåligt i ett par
veckor.
fick för mig att
min mage hängde sådär.
över byxorna.

så jag
bestämde mig för att göra
något åt det.
ett år senare vill jag
minnas
att mamma sa
"du har blivit så fiiiiin!"
och
"jag visste väl att babyfettet
skulle försvinna
med tiden."

farfar sa
"du håller på att försvinna."

ytterligare ett år senare
hade jag inga vänner
kvar.
jag var konstig.
de sa att jag alltid var
ledsen och att
det skrämde dem.

ett äpple om dagen.
och
jag trodde allt skulle gå över.

en konstskola

jag har börjat tro
att skillnaden mellan mig
och folket
på skolan är
att de refererar till det
de skapar som
konstverk.

"nu ska jag gå och
hänga upp mitt konstverk
i atriet."

eller

"jag satte upp lite konst
i trappuppgången hemma."

jag ser på mina saker
lite som
halvtaskiga
ganska tråkiga teckningar.
inte konst.

kanske har
frau übersturmanführer
fått mig att tro
att konst bara handlar om
MÅLERI.

så är det ju inte.
jag är inte ens särskilt förtjust
i måleriet.

folk här
hänger upp sina
konstverk.
de söker in till valand
konstfack
mejan.

kommer inte in.

"då har jag ett år till på mig
att förbättra min konst!"

förstår ni verkligen inte?

askkoppshjärta

mindre än noll
och jag
läser om glamorama
för kanske
nionde gången.

funderar på att göra
något vettigt.
typ gå och lägga mig tidigt.
som omväxling.
ingenting händer ju här
ändå.
hjo, liksom.

min hemlängtan skaver
i magen.
göteborg
göteborg
göteborg.

romantiken

fick ett sms
av min mamma.
hon sysslar vanligtvis inte
med sms.

det stod:

"tänk på



romantiken.
och glöm inte att andas.
puss mamma."

undrar om hon fått en
sån där stroke.

i helgen ska jag
ge henne
en kurs i sms-skrivning.

viktigt

jag råkade trampa på
en myra.
fick lite ångest.

tänkte att den där
myran
kanske var jätteviktig
för en annan myra.

you made me ink

fantastisk dag.

den här veckan kommer jag
hata vägverket.

nästa måndag
har jag nog kommit över
inkompetensen.

drunk kid catholic

jag sitter på mitt rum
glömmer fredag
skyller på alkoholdimma
för tredje dagen
i rad.
jag måste ordna upp
mig lite.

och jag borde plugga men
hjärnan har låst sig
och jag kan
inte få in någonting viktigt.

så fort jag hör steg i trappan
plockar jag upp
boken.
fort som fan.
så att ifall de öppnar min dörr
ska de se att jag
minsann
läser och läser och läser.

de tittar in
försiktigt för att se om jag
gör något vettigt.
boken i knät.

då blir de glada och vill
inte störa
men kaffet är klart och
"vill du ha en kaka?"

jag vill bara ha kaffe
svart tack.
kanske med en liten droppe
ensamhet.

för jag
orkar bara sitta för mig
själv.
låtsasläsa.
tänka på skoldiscon.
parkfylla.

och imorgon: underkänd.

jazzhuset är fullt av tricks

det finns liksom två
typer
av människor på
jazzhuset.
de som förstår
och de
som inte gör det.

de införstådda
vet
att det räcker med
att stå i stans minsta
rökrum
blinka bort tårar
le åt någon
tränga sig igenom havet
av kroppar.

luta sig fram och viska:
"nu tar vi dansgolvet"
ta tag i min hand och
leda iväg mig.
det är liksom allt
som behövs.

hans nacke var fuktig
av svett.
men jag kunde inte stanna.
jag klarade inte
en morgon.

jag skrev mitt nummer
på en
papperslapp.
han pratade om
sista tangon i paris.